För en tid sedan damp en blankett från ett företag som kallar sig Nummerupplysningen, en söktjänst för företag, ner hos Kilsbon Owe Nordling.

Blanketten ser ut som om den skulle kunna komma från någon myndighet, som exempelvis Skatteverket. Väl synligt på formuläret står det ”Rätta uppgifter”. Med andra ord kan mottagaren lätt få för sig att det är något tidigare fel som måste rättas.

Betydligt mindre tydligt, i en tät och finstilt text, framkommer att tjänsten kostar 5 895 kronor per år. Och först i det finstilta på baksidan står att avtalet gäller i två år.

Men Owe Nordling gick inte på bluffen.

– Man blir bara förbannad. Men jag såg igenom det här direkt, jag är gammal företagare men samtidigt blir jag lite bekymrad över att så många verkar gå på det här, säger han.

Hos organisationen Svensk Handel är Nummerupplysningen ett lika välkänt som ökänt företag. Bolaget har tidigare varit aktivt men försvann under en tid och ersattes av Bolagsupplysningen som hade samma ”affärsidé” – att blåsa företagare. Men nu verkar Nummerupplysningen, som är registrerat i Estland, ha gjort comeback.

Företagen förekommer flitigt på Svensk Handels varningslista.

– Det finns inga andra företag som orsakat så mycket frustration. Det här är ett rent vilseledande, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Han uppmanar alla som fått blanketten att inte skriva på och än mindre betala.

– Bestrid fakturan, då är möjligheten stor att komma ur det. De morrar lite men de släpper det.

Även hennes manliga passagerare, 28 år, visade tecken på narkotikapåverkan så polisen tog med dem båda för kroppsbesiktning.

Vid en husrannsakan senare hittades en mindre mängd hasch och dopningsmedel.

Kvinnan misstänks för drograttfylleri och ringa narkotikabrott, mannen för ringa narkotikabrott.

Alla barn i låg- eller mellanstadiet, som vill prova på något kul under höstlovet, har haft möjlighet att anmäla sig till höstidrottsskolan. Höstidrottsskolan är gratis och barnen får möjlighet att prova på en rad olika idrotter såsom basket, bordtennis, innebandy, ishockey, konståkning och tennis. Till höstidrottsskolan krävs det att man anmäler sig via kommunens hemsida och det finns ett begränsat antal platser.

De idrottsföreningar som medverkar under höstidrottsskolan kan låna den utrustning som eventuellt behövs till idrotterna. Bakom höst­idrottsskolan står Vallenrådet, Kils kommun och Sisu Idrottsutbildarna. Vallenrådet består av: IF Kil Fotboll, Kils AIK Fotboll, Kils AIK Friidrott, Kils AIK Hockey, Kils Tennisklubb och Kils Konståkningsklubb.

För den som inte vill prova på någon idrott finns det andra aktiviteter att välja mellan. På biblioteket kan man prova på akrylmålning eller skapa sina egna prylar inför halloween. Det blir barnteater och en sagostund med Räddningstjänsten där en brandman läser boken ”Här kommer brandbilen” och mycket mer.

Under två fortbildningsdagar får 200 anställda inom äldreomsorgen i Kils kommun arbeta med kultur som ett sätt att omsätta värdegrund till praktik i det dagliga arbetet.

Teatern ”Scener från verkligheten” och föreläsningen ”GuldVarDag” ska inspirera till eftertanke och diskussioner och förbättra kvalitén i verksamheten.

– Personalen inom äldreomsorgen träffar många människor, ofta i utsatta situationer. Det är viktigt för oss att de är trygga i sin värdegrund och känner att de har verktyg för att klara vardagsutmaningarna, säger Lillemor Johansson, socialt ansvarig samordnare i Kils kommun.

Det var i samband med värdighetsgarantier för tre år sedan som socialförvaltningen började arbeta med värdegrundsfrågor. Nu hoppas kommunen att utbildningsdagarna ska göra det lättare för äldreomsorgspersonalen att omsätta värdegrunden till aktivt handlande.

De som är anställda vid personalpoolen ska täcka upp vid ordinarie personals frånvaro upp till 14 dagar.

Personalen vid personalpoolen anställs med heltidsmåttet 40 timmar/vecka. Grundplaceringen för tjänsten är vid köket på Sannerudshemmet, men gäller vid alla av kostenhetens kök i kommunen.

Avtalet gäller från och med den 2 november och ska utvärderas av Kommunal och Kils kommun gemensamt efter ett år.

Illbergsstenen restes som ett minne av den första järnvägen, som blev färdig för allmän trafik i september 1849. Minnesstenen restes vid Illberg som var den plats där man började bygga banvallen.

Där stod den tills den av någon okänd anledning ramlade omkull och gick i tio bitar sommaren 2004. Under många år förvarades den i ett lager vid gamla Scanområdet, tills länsstyrelsen gick in med bidrag och restaureringen av stenen blev möjlig.

Konservator Carin Pettersson på Studio Västsvensk Konservering i Göteborg fick i uppdrag att restaurera stenen. Det var inget lätt uppdrag, enligt henne själv.

– Varje bit väger cirka 200 kilo och det är ingen lätt uppgift att få alla bitarna på plats och det lim jag har använt torkar väldigt snabbt så det måste passa ihop utan att behöva flytta på bitarna för många gånger. Jag är väldigt glad att vara här i dag och kunna se Illbergs­stenen på plats, berättar Carin Pettersson.

Karl-Erik Kilder lämnande in ett medborgförslag till Kils kommun om att Illbergsstenen skulle placeras vid Fryksta istället för sin ursprungliga plats.

– Vid Illberg stod stenen väldigt olämpligt, det fanns inga parkeringar där och det var väldigt svårt om man är handikappad att komma ner där den stod förut. Här kan alla komma fram till den. Det känns väldigt roligt att kommunen beslutade enligt mitt förslag och placerade den här, säger Karl-Erik Kilder.

I december 2014 tog kommunfullmäktige beslut att Illbergsstenen skulle få en ny plats och på måndagen var det alltså dags att avtäcka den vid Fryksta.

– Platsen är lite speciell. Fryksta var ett livligt område förr här möttes järnvägen och båttrafiken. Nu börjar området återigen få mer liv och det är jag glad över, sa Mikael Johansson (S) kommunalråd och förklarade Illbergsstenen återinvigd.

Illbergsstenen restes som ett minne av den första järnvägen, som blev färdig för allmän trafik i september 1849. Minnesstenen restes vid Illberg som var den plats där man började bygga banvallen.

Där stod den tills den av någon okänd anledning ramlade omkull och gick i tio bitar sommaren 2004. Under många år förvarades den i ett lager vid gamla Scanområdet, tills länsstyrelsen gick in med bidrag och restaureringen av stenen blev möjlig.

Konservator Carin Pettersson på Studio Västsvensk Konservering i Göteborg fick i uppdrag att restaurera stenen. Det var inget lätt uppdrag, enligt henne själv.

– Varje bit väger cirka 200 kilo och det är ingen lätt uppgift att få alla bitarna på plats och det lim jag har använt torkar väldigt snabbt så det måste passa ihop utan att behöva flytta på bitarna för många gånger. Jag är väldigt glad att vara här i dag och kunna se Illbergs­stenen på plats, berättar Carin Pettersson.

Karl-Erik Kilder lämnande in ett medborgförslag till Kils kommun om att Illbergsstenen skulle placeras vid Fryksta istället för sin ursprungliga plats.

– Vid Illberg stod stenen väldigt olämpligt, det fanns inga parkeringar där och det var väldigt svårt om man är handikappad att komma ner där den stod förut. Här kan alla komma fram till den. Det känns väldigt roligt att kommunen beslutade enligt mitt förslag och placerade den här, säger Karl-Erik Kilder.

I december 2014 tog kommunfullmäktige beslut att Illbergsstenen skulle få en ny plats och på måndagen var det alltså dags att avtäcka den vid Fryksta.

– Platsen är lite speciell. Fryksta var ett livligt område förr här möttes järnvägen och båttrafiken. Nu börjar området återigen få mer liv och det är jag glad över, sa Mikael Johansson (S) kommunalråd och förklarade Illbergsstenen återinvigd.

Detta enligt en anmälan om ofredande som har kommit till polisen.

– Det är en tunnel där, och det är tydligen där de har försökt att ta tag i henne, säger polisens presstalesman Tommy Lindh.

De två männen beskrivs vara mellan 15 och 20 år gamla, varav en ska ha varit klädd i skinnjacka.

Flickan och hennes kompis var ute och gick i centrala Kil vid 13-tiden på torsdagen när de passerade en man.

Mannen ska enligt polisanmälan ha "tittat märkligt" på flickan och efter att de hade passerat varandra slog han en påse "med hårt innehåll" i ryggen på flickan.

– De två gick vidare samtidigt som mannen skrek något efter dem. Enligt den anmälan de har gjort gick det inte att förstå vad mannen skrek.

Mannen, som beskrivs som normallång, tunnhårig och i 50-60-årsåldern, försvann kort därefter från platsen.

Hösten 2013 inledde Kils kommun en upphandling av stadsarkitekttjänster för de kommande två åren. Två arkitektbyråer lämnade in anbud och efter en urvalsprocess föll valet på Klara Arkitektbyrå från Karlstad. Samma byrå som haft uppdraget i Kil under många år.

Klara fick uppdraget eftersom de hade det på pappret billigaste erbjudandet, men i realiteten är Klaras avtal betydligt dyrare än konkurrentens. Faktum är att det rör sig om en fördyrande kostnad för Kils kommun på runt 250 000 kronor, och det på ett avtal som är värt bara strax över en miljon kronor.

Hur hänger då detta ihop? Jo, i upphandlingsunderlaget ville kommunen få in prisuppgifter på dels timkostnaden för stadsarkitekten och dels timkostnaden för handläggarpersonal. Klara Arkitektbyrå erbjöd en stadsarkitekt för 600 kronor per timme, medan konkurrenten hade en prislapp på 719 kronor i timmen, men – och här kommer det första luriga – Klaras handläggarpersonal kostade i gengäld 720 kronor per timme – alltså betydligt dyrare än chefstjänsten – medan konkurrentens handläggarpersonal skulle gå på 500 kronor per timme.

Den konkurrerande arkitektbyrån vill inte figurera i den här artikeln, men hälsar att ”vi också reagerade över det”. Enligt Göran Grönkvist, stadsarkitekt i Kil och styrelseordförande i Klara Arkitektbyrå, är det dock inte så konstigt att handläggarpersonalen är dyrare.

– Det är kvalificerad personal det handlar om. På ett sätt kanske mer kvalificerad än stadsarkitekten, menar han.

Lägger man bara ihop handläggartjänsten och chefstjänsten är dock konkurrentens anbud fortfarande billigare, men – och här kommer det andra luriga – i upphandlingsunderlaget har Kils kommun av någon anledning bestämt sig för att timpengen för stadsarkitekten ska multipliceras med 300 timmar, medan handläggarpersonalen bara ska multipliceras med 100 timmar.

Genom denna matematiska beräkning blir alltså Klaras anbud mer fördelaktigt än konkurrentens.

– De där siffrorna som man multiplicerar med ska återspegla uppdraget som det har sett ut över tid, kommenterar Göran Grönkvist.

Men i realiteten – och här kommer den tredje märkligheten – visar det sig att de timmar som kommunen räknat med inte har någon som helst verklighetsförankring. Sedan Klara Arkitektbyrå fick uppdraget har man nämligen fakturerat kommunen drygt 300 timmar på stadsarkitektstjänsten, men hela 1 300 timmar – eller drygt fyra gånger så mycket – på den övriga, och dyrare, personalen. Kommunens beräkningsnycklar på 300 respektive 100 timmar är alltså inte bara helt tagna ur luften, de gör även att kommunen valt det klart dyrare alternativet.

Den person som genomfört upphandlingen för Kils kommun har slutat. Från kommunens sida vet man därför inte varför upphandlingen har gjorts på det här viset.

– Jag vet som du kanske förstår ingenting om detta nu. Vi får undersöka det här, säger Jan-Olov Ragnarsson, kommunchef i Kil.

Klart är i alla fall att om den konkurrent som nu förlorade upphandlingen hade fakturerat samma mängd timmar som Klara hade kostnaden för Kils kommun fram till idag varit över 250 000 kronor lägre. Hade Klara gjort det förväntade och haft den dyrare timkostnaden på chefstjänsten och den lägre på handläggarpersonalen hade kostnaden för Kils kommun blivit drygt 120 000 kronor lägre.

Men då hade man å andra sidan inte vunnit upphandlingen.

I upphandlingen som gjordes krävde Kils kommun inte bara prisuppgifter för stadsarkitekten och för handläggarpersonal, utan även för assistentpersonal. Det priset multiplicerades i upphandlingen med 50 timmar och räknades in i utvärderingen.

Det vinnande anbudet från Klara Arkitektbyrå hade satt ett pris på 400 kronor för assistentpersonalen, medan konkurrenten hade satt fem kronor. Hade det budet accepterats av kommunen hade konkurrenten haft det lägsta anbudet, men i upphandlingsmaterialet konstaterar Kils kommun att de fem kronorna i timpris inte anses realistiskt, därför höjde man det till 719 kronor, med följden att konkurrentens pris blev högre än Klara Arkitektbyrås.

Men så får man inte göra, konstaterar experter på upphandlingsområdet.

– Nej, man får absolut inte gå in och ändra i en upphandling som lämnats in. Det finns det domar som slår fast, säger Pär Cronhult, föredragande vid Konkurrenskommissionen.

Även statliga Konkurrensverket menar att det inte är förenligt med lagen att gå in och ändra i ett anbud.

– Nej, jag skulle säga att man som myndighet inte kan hitta på egna priser. Däremot kan man stryka ett anbud om det har ett oskäligt lågt pris, men då krävs det att man först försökt få en förklaring till det låga priset, säger Elin Rosén, jurist på Konkurrensverket.

Om det på något vis strider mot lagen att använda sig av den typen av taktisk prissättning och tveksamma beräkningsnycklar i förfrågnings- underlaget som man gjort i Kil är däremot mer oklart.

– Vilken utvärderingsmodell man använder sig av är egentligen upp till den upphandlande myndigheten, men om det är uppenbart att den är utformad så att man inte får fram lägst pris så kan det vara otillåtet, säger Elin Rosén.

Om det är så i fallet Kil kan hon dock inte uttala sig om.

– Nej, det kan ju vara så att leverantören har överfakturerat eller att kommunen helt enkelt har en väldigt dålig upphandlingsmodell. I vilket fall som helst är det naturligtvis affärsmässigt osmart att göra såhär, säger hon.

– Vi börjar med att köra dit jordmassor, för att sedan när det blivit tillräcklig mycket, ställa i ordning vallen. Det är ingen idé att ta dit en grävmaskin innan det finns tillräckligt med materiel för att bygga den. Sen måste vallen sätta sig ordentlig innan vi kan så gräs och plantera träd på den. Nu bygger vi förhoppningsvis klart den under november, om det inte blir vinter och kallt. Men vi räknar med att den ska vara färdigbyggd under våren 2016. En bullervall blir aldrig perfekt direkt utan det kan ta upp till två år innan den har satt sig ordentligt, berättar Andreas Andersson, gatuchef, Kils kommun.

Bullervallen som redan fanns inritad i en detaljplan från 1970-talet är den som nu byggs som skydd för det industriområde som redan finns på Runnevål.

Granen bör vara minst 8 meter, jämnt växt och ha en rak stam.

– Vi behöver fem stycken fina granar, som ska placeras i Tolita, Högboda, Fagerås och i Kils centrum. I år kommer vi nog inte att ha någon julgran på gröna torget då det pågår ombyggnad där. Nu hoppas jag på att vi får tag i fina granar. Det har blivit svårare och svårare att hitta dem, säger Ulf Sälgeback, skogsansvarig, Kils kommun.

Kils kommun står för kostnaden i samband med nedtagning och bortforsling av granarna.

Kils kommun söker fem stycken fina julgranar som ska pryda olika platser i kommunen.

Språkkaféet är en av de aktiviteter som Guldjobbet och Vuxenskolan i Kil arrangerar tillsammans med föreningen Yalla Värmland. Marie Eriksson arbetar inom Guldjobbet och är en av de som startade Yalla Värmland.

– Vi kände att vi ville göra något för de nyanlända som kom till Kil. Då blev det bland annat språkkaféet där alla kan träffas även de som bott här länge. Vi vill visa, främst för de kvinnor som kommer hit att de kan lära sig svenska och att de kan komma hit och träffa andra, säger Marie Eriksson.

När VF är på besök så är det full aktivitet, några tränar sina svenskakunskaper och andra stickar vackra sjalar eller tröjor. Annika Hermansson pluggar i Uppsala men när hon är hemma i Kil passar hon på, så ofta det går, att besöka språkkaféet för att hjälpa till och få en pratstund med kvinnorna som är där.

– Jag arbetade förut med ensamkommande flyktingbarn och tycker det är viktigt att göra en insats. Sen tycker jag det är intressant att byta erfarenheter med de kvinnor som kommer hit till språkkaféet, säger Annika Hermansson.

Marie Eriksson berättar att trots att kvinnorna inte kan läsa stickbeskrivningarna är det inga problem för dem att skapa sina olika alster.

– Just nu är det väldigt populärt att virka sjalar och vi förstod inte alls mönstret men det var inga problem för till exempel Aziza som tittade på en färdig sjal och började virka den. Jag blev så imponerad. Många av kvinnorna som är här i dag bor i Fagerås och cyklar hit och nu har vi fått reflexvästar från Missing people som de ska få i dag innan de går hem, berättar Marie.

Förutom språkkaféet på torsdagar anordnar även Yalla Värmland en träff på Kilarena på tisdagseftermiddagar.

– Alla är välkomna och vi behöver alltid folk som kan hjälpa till, säger Marie Eriksson.

Den 14 november är de dags för skivsläpp för den nya skivan ”Stjärnorna vet”, tolv nya visor som Lisa Nyberg framför på Kils hotell, tillsammans med Jan Gyllström, Alexandra Larson, Erik Nyberg, Roger Stenbäck och Bo Wiktorsson.

– Det känns väldigt stort att jag nu ger ut min tredje skiva och det är först nu efter tio år som jag kan lyssna på mina egna skivor. Tror inte att det är riktigt sant att jag gjort detta. Noter kan jag inte utan melodierna växer fram i mitt huvud och sen får jag hjälp med att tonsätta dem och sen skriver jag texterna, berättar Lisa Nyberg.

Lisa berättar hur den första skivan ”Om du öppnar” kom till. Under en promenad växte en melodi fram i hennes huvud.

– Först fattade jag inte att det var en egen melodi som jag nynnade på. Sen fick jag hjälp med ackord till den och gjorde mitt första framträdande på Kils visfestival. Jag skrev tre låtar under juli månad och hade tolv låtar till den första skivan klar på tre månader. Utan Per Jacobssons hjälp som också är producent, hade det inte blivit något. Jag har mycket att tacka honom för, säger Lisa.

Lisas texter kommer från det egna livet och oftast kommer de till när hon är ute och går med hunden Sigge.

Tystnaden är i dag den viktigaste delen i Lisas liv och för att må bra har hon flyttat ut till ett torp långt ute i skogen utanför Sunne.

– Jag har haft ett aktivt liv. Tidigare arbetade jag som forskare vid Karlstads universitet, men min sjukdom tvingade mig att sluta och nu efter många år har läkarna vid Karolinska gett mig en diagnos. Redan 2001 blev jag sjuk den reumatiska sjukdomen SLE som påverkade mitt liv väldigt mycket. Förra året var jag så dålig och jag orkade ingenting. I mars i år konstaterade läkare vid Karolinska att jag hade APS som ger små proppar i hjärnan, det är SLE:n som spridit sig till hjärnan. Jag behöver lugn och ro och tystnaden vid torpet är paradiset på jorden för mig, säger Lisa.

I torpet utanför Sunne tillbringar Lisa och hunden Sigge nu mycket av sin tid. Torpet har el, men inget avlopp eller rinnande vatten, utedasset ligger en bit från huset och Lisa erkänner att när novembermörkret sveper in över bygden känns det lite långt att gå på toaletten.

– Men det gör inget, Sigge och jag gör sällskap i mörkret och vi känner trygghet av varandra även fast han är mörkrädd, skrattar Lisa.

För trots att hon kan känna sig nedstämd över sjukdomen som förändrat hennes liv känner hon en enorm tacksamhet för det liv hon nu lever.

Hundägare får med detta avtal tillgång till gratis hundbajspåsar som sitter vid de hundlatriner som finns uppsatta.

TiksPac finansierar det hela med att sälja annonsplatser på en skylt vid varje latrinstation. Av Sveriges 290 kommuner är cirka 175 kommuner anslutna i detta system.

Avtalet gäller från och med oktober. Så snart hundlatrinerna levereras till kommunen kommer de att sättas upp på strategiska platser där hundägarna går med sina fyrbenta vänner.

Efter nästan 30 år av funderingar och planer påbörjades äntligen förändringen av Gröna torget i Kil. Berndt Björkman, ordförande i tekniska nämnden, hade fått äran att med grävskopan ta det första symboliska spadtaget till den nya parken.

– Det vanliga spadtaget kändes för vanligt så det fick bli med grävskopan. Det känns väldigt bra att vi efter att i många år ha pratat om att göra något åt Gröna torget, nu påbörjar dess förvandling, säger Berndt Björkman, (C), ordförande i tekniska nämnden.

Invånarna i Kil har haft ett stort inflytande på Gröna torgets utformning. Bland annat har man kunnat lämna in förslag på hur lekplatsen skulle se ut. Efter om omröstning av de tre förslag som fanns så föll de flesta rösterna på förslag tre med ett järnvägsspår genom lekplatsen. Det är det förslaget som nu kommer att byggas längst ner av torget mot kommunhuset. Första etappen påbörjas nu och det handlar om att dränera marken och höja upp den.

– Vi har nu fått reda på orsaken varför det alltid har varit så blött på Gröna torget. För många år sedan rann det en bäck över marken och i den östra delen låg en branddamm. Nu kommer vi att dränera och fylla upp marken. Det är det första vi gör och sen börjar vi med de två boulebanorna och den offentliga toaletten, berättar Robin Nordqvist, kommunens projektledare för Gröna torget.

När Gröna torgets förändring är klar i maj 2016, så kommer det att finnas två boulebanor som på vintern blir isbanor, lekplatsen med interaktiv lektavla som är den första av sitt slag i Sverige, grillplats, en liten pulkabacke och en torgyta med belysning. Totalt kostar ombyggnationen som görs av NCC, 8,5 miljoner kronor.

I upphandlingsunderlaget står klart och tydligt att eventuella reseersättningar och traktamenten ska räknas in i timpriset för stadsarkitekten och övrig personal. Trots det har framförallt stadsarkitekten i Kil regelmässigt fakturerat kommunen för de resor som gjorts.

Totalt handlar det om 27 resersättningar som betalats ut, utan att kommunen har reagerat på det. Kostnaden för resorna är inte på något vis enorm – totalt knappt 11 000 kronor – men det är pengar som betalats ut i strid mot den upphandling som gjorts.

Enligt stadsarkitekten Göran Grönkvist så är det korrekt att det inte ska betalas någon milersättning.

– Enligt avtalet ska det inte göra det nej, säger han.

• Så varför har ni då fakturerat milersättning vid närmare 30 tillfällen under de två senaste åren?

– Det måste ha blivit någonting fel.

Från Kils kommuns sida finns det i dagsläget ingen som kan ge några svar på varför man har betalat ut milersättning trots att avtalet inte tillåter det. Enligt ansvariga på kommunen pågår just nu ett utredningsarbete där man undersöker de uppgifter som förts fram i VF.

Läs också: Dyrast vann när Kil anlitade arkitektbyrå

Läs också: Upphandlingen kan vara olaglig

Stadsarkitekten skulle enligt upphandlingen kosta 600 kronor per timme, men i ett dussin av de fakturor som Klara Arkitekter skickat till Kils kommun har man satt en annan – och betydligt högre timpenning. I flera fall är den så hög som 890 kronor i timmen.

Samma sak gäller för handläggarpersonalen, som enligt avtalet ska kosta 720 kronor per timme, men som i ett tiotal fall pendlar från 730 kronor ända upp till 850 kronor per timme.

Göran Grönkvist, stadsarkitekt i Kil och ordförande på Klara Arkitektbyrå, säger sig inte känna till den felaktiga faktureringen, men håller med om att det är 600 respektive 720 kronor per timme som gäller.

– Står det någonting annat så har det blivit fel, säger han.

Samtliga felaktiga fakturor har betalats av Kils kommun, och det utan att några anmärkningar. Vem som är ansvarig för felaktigheterna är dock i nuläget inte klart.

– Rent generellt skulle jag säga att det är den som attesterar fakturan som har ansvar för att se till att den följer avtalet. Men vem som har gjort det i de här fallen vet jag inte. Det kan säkert vara olika personer, säger Maria Axelsson, ekonomichef i Kils kommun sedan ett par månader tillbaka.

En av dem som beställt en stor del av jobben som Klara Arkitektbyrå gjort är samhällsplaneraren Mari Andersson. Hon meddelar att man just nu håller på och går igenom samtliga fakturor för att se var det har blivit fel.

– Vi ska gå igenom alla fakturorna igen, så vi får be att få återkomma med var det eventuellt har brustit, säger hon.

När det kan tänkas bli är oklart.

– Det är ett ganska stort jobb att gå igenom alla de här fakturorna, säger Mari Andersson.

Totalt handlar det om 94 stycken fakturor från januari 2014 till oktober 2015. Av dessa innehåller 18 stycken fakturor sammanlagt 33 felaktiga timkostnader. Det betyder att närmare 20 procent av fakturorna strider mot den upphandling som faktiskt gjorts.

För kommunen handlar den felaktiga faktureringen om fördyrande kostnader på närmare 30 000 kronor.

Läs också: Dyrast vann när Kil anlitade arkitektbyrå

Läs också: Upphandlingen kan vara olaglig

När revisorerna tittat på hur Kils kommun handlägger de anställdas bisysslor fann man att kommunen har stora brister och att antalet bisysslor är betydande.

Senast den 18 december vill revisorerna att Kils kommun förbättrar sin policy och etablerar en rutin för hur handläggningen av bisysslor, samt att förvaltningarna få kunskap i vilka lagar och avtal som gäller.

Revisorernas granskning visade att närmare hälften av de leverantörer som fått betalning från kommunen under granskningsperioden på 17 månader, inte kunde identifieras med organisationsnummer mot offentliga register. Det anser revisorerna är en stor brist i den interna kontrollen i samband med utbetalningar.

150 anställda av de 1 314 som granskades har haft en eller flera bisysslor i 183 olika näringsdrivande företag eller föreningar.

Granskningen visar, efter en enkätundersökning, att det var väldigt få av förvaltningscheferna som hade kännedom om bisysslornas omfattning.

Förvaltningscheferna hade även en dålig kunnighet i vad som gäller i avtal och lagar om bisysslor.

Kommunledningsförvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny instruktion för hanterande av bisysslor och de anställda ska anmäla till sin chef att de har en bisyssla vid sidan om sin anställning i kommunen.

Revisorerna rekommenderar nu Kils kommun att snarast slutföra pågående åtgärdsarbete för att upprätta och anta en policy avseende bisysslor som sen ska beslutas av kommunfullmäktige.